drömmarnas drottning.
Dessa rader är det vackraste som nån någonsin har skrivit till mig... :
Till den vackraste flickan i världen, till drömmarnas drottning, skriver jag dessa rader.
Du är för mig hoppet personifierat, lycka för alltid hos dig.
Jag mötte dig som en spillra, drivved som tagits av ett mäktigt hav.
Du sken så starkt, jag åtrådde dig från den dagen.
Rädd för att följa hjärtat kastade iväg mitt hopp om lycka, låste in min kropp och själ hos människorna.
Min väg blev tvångets väg, förnedringens tills den dag jag sa stopp!
Då rörde våra själar varandra genom den osynliga väv som förenar de varelser som är människor och jag ville fastän det var förbjudet.
Du var också villig, trött på ensamhet och den bittra kalk som livet bjudit dig.
Tillsammans smakade vi himlens nektar och vår kärlek blommade opp som ett körsbärsträd om våren.
Vid din sida kände jag ej skam, ej heller bitterhet.
Vår förening, så laddad som om universum självt hade utvalt just oss, det var en gåva.
Det livet älskade jag, älskade dig, älskade varandra och älskade det att älska!
Vi levde som änglar, fastkedjade i en skitig nutid, sedan togs du från mig...
Kommer du åter, du drömmarnas drottning som en gång gav mig liv när min själ nästan var död?
Dricker du vin med mig om kvällen när människorna har lagt sig?
Gråter du med mig igen när nätterna är kalla och allt känns fel?
Minns du vad vi sagt och hur vi älskade varann när du är gammal och skrynklig?
Kommer du åter, du drömmarnas drottning?
Jag hoppas på din återkomst då vi ska kapa våra bojor och slänga dem i det stormiga havet där de hör hemma.
Jag hoppas på att vi ska få vår egna ängel som vi ska vårda som ett sprött skott.
Den lyckligaste pojken i världen är numera så olycklig att han knappt klarar av att vandra motgångarnas väg, men han lovar att försöka för den vackraste flickan i världen finns i slutet av stigen.
Det har hon lovat men mitt hjärta är svagt, kommer du åter du drömmarnas drottning?
Kom till mig..
Till den vackraste flickan i världen, till drömmarnas drottning, skriver jag dessa rader.
Du är för mig hoppet personifierat, lycka för alltid hos dig.
Jag mötte dig som en spillra, drivved som tagits av ett mäktigt hav.
Du sken så starkt, jag åtrådde dig från den dagen.
Rädd för att följa hjärtat kastade iväg mitt hopp om lycka, låste in min kropp och själ hos människorna.
Min väg blev tvångets väg, förnedringens tills den dag jag sa stopp!
Då rörde våra själar varandra genom den osynliga väv som förenar de varelser som är människor och jag ville fastän det var förbjudet.
Du var också villig, trött på ensamhet och den bittra kalk som livet bjudit dig.
Tillsammans smakade vi himlens nektar och vår kärlek blommade opp som ett körsbärsträd om våren.
Vid din sida kände jag ej skam, ej heller bitterhet.
Vår förening, så laddad som om universum självt hade utvalt just oss, det var en gåva.
Det livet älskade jag, älskade dig, älskade varandra och älskade det att älska!
Vi levde som änglar, fastkedjade i en skitig nutid, sedan togs du från mig...
Kommer du åter, du drömmarnas drottning som en gång gav mig liv när min själ nästan var död?
Dricker du vin med mig om kvällen när människorna har lagt sig?
Gråter du med mig igen när nätterna är kalla och allt känns fel?
Minns du vad vi sagt och hur vi älskade varann när du är gammal och skrynklig?
Kommer du åter, du drömmarnas drottning?
Jag hoppas på din återkomst då vi ska kapa våra bojor och slänga dem i det stormiga havet där de hör hemma.
Jag hoppas på att vi ska få vår egna ängel som vi ska vårda som ett sprött skott.
Den lyckligaste pojken i världen är numera så olycklig att han knappt klarar av att vandra motgångarnas väg, men han lovar att försöka för den vackraste flickan i världen finns i slutet av stigen.
Det har hon lovat men mitt hjärta är svagt, kommer du åter du drömmarnas drottning?
Kom till mig..
Kommentarer
Trackback