min älskling på sjukhus :(

På kvällen onsdagen den 15/4 så fick Jonte den värsta huvudvärken som han nånsin hade haft. Han fick en migränmedicin av mig och lyckades att somna.

Torsdag 16/4 & Fredag 17/4 var helt lugnt.

Lördagen den 18/4 så vaknade vi upp o då skelade han med ena ögat. Senare under dagen så blev han väldigt illamående o fick huvudvärk. Detta kändes ju genast ganska oroväckande, skela med ena ögat liksom? :S
(Denna dag åkte vi till hans föräldrar o sov över, träffade släkt där o grillade, har skrivit om det i ett tidigare inlägg).

Söndag 19/4: samma status i hans mående och symptom. (Vi åkte hem från hans päron och firade vår 3-årsdag tillsammans denna dag, softade hemma tillsammans o köpte en stooooor godispåse, myyyys <3 )

Måndag 20/4: Fortf samma symptom + dubbelseende som gjorde att han nästan blev påkörd när han var ute o gick.

Tisdag den 21/4: Vi tar oss till vårdcentralen, doktorn där remitterar honom vidare till akuten på sjukhuset. Väl där skickar dom oss upp till ÖRONavd. Där skulle dom precis stänga för lunch så vi fick lov att sitta o vänta en timme. När de öppnar igen så får vi veta att någon har läst fel på remissen o att vi inte alls skall vara på ÖRON utan på ÖGONavdelningen.
Efter en lång väntan där så kollar en läkare på honom o ser direkt att något är fel, efter undersökningen så skickar hon ner oss till medicinakuten igen för att där skulle han genomgå en neurologisk undersökning + att han skulle få en magnetröntgen av hjärnan. Hallå, vad är det här? Hjälp? Jag var ju skitnojjig...för tumör lr nåt.

Därnere fick han lämna några rör med blod o sen väntade vi på att farbror doktorn skulle komma, neurologen asså. Han kommer, han undersöker och han lämnar oss med orden: "Ja vi vill att du ligger inne över natten för observation + att du måste finnas tillgänglig på sjukhuset såfort det finns tid för magnetröntgen."
FAAAN! Detta var ungf halv sex på eftermiddagen o vi hade vart igång hela dagen, vi startade på vårdcentralen vid 10 på förmiddagen. Vi var supertrötta o det där var verkligen inget som vi ville höra, vem vill det?
Dessutom så hatar jag verkligen att vara ensam, eller ja, att sova ensam. Jag är mörkrädd o ogillar att vara ensam för länge.
Så jag funderade ett slag på att åka hem till mamma eller ringa min kusin. Men sen bestämde jag mig för att strunta i det o ta tag i grejen med att sova själv. Kan ju inte alltid hålla på sådär. Dessutom så var jag sååå trött o ledsen o orolig så jag orkade faktiskt inte träffa någon.

På kvällen var J inlagd på MAVA (Medicinska AkutVårdsAvdelningen i think it is?), han fick eget rum o hans snälla moster lät honom greja telefon på sitt rum som hon skulle betala för. Det blev prat om eventuell nattpermission hem, men en halvtimme senare så var det tydligen inget som gick.

Jag tillbringade kvällen ensam framför tv:n, det var rätt skönt. Senare hade M missat bussen hem så han skulle komma hit o sova här, jag bad honom höra av sig när han var utanför så att jag kunde slänga ner nyckel till porten. Han hade skickat massa sms när han var utanför, för han kunde inte ringa. Jag hade mobilen på magen, med ljud o vibration på, men hade somnat o sov väl tydligen så djupt så jag hade inte vaknat. Stackars M :(
En timme senare vaknar jag o får panik över att han har stått o väntat ute så länge, jag ringer upp honom men då hade han redan gått ända hem :P Haha, vilket dåligt samvete jag fick då.
Men jag stängde av tv:n o gick o la mig o somnade. Ska väl erkänna att jag tog hjälp av lite insomningsmedicin eftersom att jag var rädd att jag skulle bli liggande där o vara rädd o klarvaken annars.
Jag sov den natten utan problem, men inte speciellt djupt o det var väldigt tomt hemma och i sängen. :/

Onsdag den 22/4: Älskling får en tid för magnetröntgen kl. 13.30 och ytterligare en neurolog undersöker honom. Han får veta att han måste ligga inne en natt till och denna natt på neurologavdelningen. Usch usch.
Jag frågar om han kan kolla ifall det är ok att jag kommer o sover över där. Jag minns att när min bror låg inne på sjukhuset i en månad så var det någon ur familjen som sov hos honom varje natt.
Jag skulle iaf få sova där, tyvärr kunde de inte ställa in en extra säng i hans rum men det gjorde oss ingenting. Vi var så glad över att vi skulle få sova tillsammans o vi ville gärna krypa ihop tätt tillsammans <3

När jag kom till sjukan så kom han ner o mötte mig, han hade då fått en krycka för att han var lite dålig med balansen. Men oj så härligt det var att äntligen få träffa mitt hjärta igen, som vi hade saknat varandra! Hehe, trots att vi bara hade varit ifrån varann i lite mindre än ett dygn :P

Men den kvällen var jättemysig o vi hade så skoj o var så kärleksfulla mot varandra :) Han hade dusch på sitt rum så vi duschade tillsammans. Sen låg vi ihopkurade i sängen o såg på tv resten av kvällen.
(Hur många av er har förresten haft sex på ett sjukhus? :P )

Torsdag den 23/4: Vi får veta att J har en inflammation i hjärnan..eller om vi fick veta det redan på onsdagen? Minns inte, rörigt. Men ingen vet vad inflammationen beror på eller vad det är riktigt. Det mesta pekar mot hjärnstammen, men också fler ställen i hjärnan. Som sagt, rörigt.
Klockan 14 fick han lägga sig i fosterställning för att få en kanske 8 cm lång nål in i ryggen..han skulle nämligen lämna ett ryggmärgsvätskeprov! Det låter nog läskigare än vad det var, han överlevde och behövde ingen bedövning. Han fick även lämna 6 rör med blod samtidigt så han var lite trött efter det, men han insisterade på att få bli utskriven för provsvaren skulle dröja ca en vecka, så varför ligga inlagd när han inte får mer hjälp där än vad han kan få hemma?
Det kostar ju pengar att ligga inlagd liksom och med tanke på hans bakgrund så får han ändå bara paracetamol utskrivet mot hans extrema huvudvärk alltså. Så vi fick åka hem.

Dagarna som följde var väl ganska ok, han hanterade huvudvärken rätt bra men proppade i sig mkt tabletter. Jag ringde min mor o frågade om hon hade något starkare än alvedon o ipren, alltså något som skulle kunna hjälpa. Tyvärr hade hon bara alvedon forte kvar, o det är ju receptbelagt..han fick en sån karta av henne iaf..o skulle alltså ta en alvedon forte (alvedon, paracetamol 1 gram) + 2 stycken ipren/ibumetin (ibuprofen) åt gången. Det hjälpte lite, men inte helt.
Stackars älsket alltså..han hade sån fruktansvärd huvudvärk och illamående på det också så fort han rörde sig.

Läkaren vägrade att skriva ut Primperan till honom (mot illamående), trots att det inte är beroendeframkallande och fastän att han hade fått det av dom när han låg inlagd. Helt cp ju.

För att klargöra lite nu, alla andra symptom var/är borta, nu var endast den extrema huvudvärken kvar och illamåendet. Men den dåliga balansen, dubbelseendet, yrseln, svagheten o skelandet hade försvunnit.

Fredagen o lördagen (24 och 25 april) passerade som sagt ganska bra, på söndagen den 26/4 när vi var i stan så fick han sån extrem huvudvärk igen o massa illamående så han fick springa ut ur affären för att spy. Efter det ville han cykla hem o jag ville stanna kvar i stan. På hans väg hem så hade han spytt ytterligare tre gånger. :(
Resten av den dagen så tog han det lugnt, när han låg stilla så var han inte lika illamående.

På måndagen, nu är vi alltså framme på den 27/4, så tvingade jag honom att vara sängliggandes hela dagen. Jag bestämde att han fick inte röra ett finger utan jag skulle ensam sköta alla dagens sysslor, dvs matlagning, tvättning, städning o diskning. För om han rörde sig så blev huvudvärken o illamåendet sämre.
Han ringde sjukhuset o dom ville att han skulle komma in o läggas in igen, men som sagt, dom kan inte ge honom mer hjälp än vad jag kan ge honom här hemma. Så han kan lika gärna ligga i sin egen säng o vila än i deras som kostar pengar.
Dessutom blir han nog hellre omhändertagen av mig än av dom :) Jag lagar godare mat, ger honom kärlek, kramar o pussar. Med mig kan han samtala med o känna trygghet istället för att vara där o känna ensamhet.

Dagarna går och vissa dagar är bättre än andra, men han är iaf uppe på benen och nån dag så var han såpass pigg så att han t.o.m. var med mig nere i stan o shoppade kläder o han hade såååå mycket tålamod med mig då :)

När torsdagen väl kommer (30/4) så förväntade vi ju oss att läkaren skulle ringa med provsvaren eftersom att det då hade gått en vecka. Men inget samtal.
På fredagen (1/5) så ringde J själv till sjukhuset för att höra med dom. Men det fanns ingen läkare där då o sköterskan hade ingen befogenhet alls att ens få säga om provsvaren ens hade kommit. Så dom bad honom ringa efter helgen istället.

Nu har ni svaret på en av anledningarna till att det har varit mycket i vårt liv det senaste o varför jag har mått rätt dåligt o känt mycket oro och stress.

trassel.

Ny dag, nya tag. Gaah. Massor med ord just nu.

X erkände sen att ciggpaketet hade följt med härifrån. Av vilken anledning kan diskuteras, men oavsett så är det så jävla fel.

Jag lyssnar på massor av låtar nu som får mig att må bra. Jag vill nå dit.
Jag vill må bra och jag vet att snart snart..snart så kommer det där att överskölja mig och mitt inre. Allt det onda kommer att suddas ut för en stund, ett tag.
Den där stunden som jag skulle kunna göra nästan allt för.

Musik hjälper mig iaf på vägen dit.


Det finns många texter som kan beskriva det jag känner......


You got me begging you for mercy

Why won't you release me
I said, release me


I can't help myself
I can't stop myself
I am going crazy
And I can't stop myself
I cannot control myself
I am going crazy
 

Äääh...det är för många tankar eller känslor eller allt just nu..jag vet inte hur jag ska kunna trassla ut alltihop.

Jag mår bra nu.

~~

Jag saknar Hedda så jättemycket. Hon är en av få som har en stor del av mitt hjärta.
Det finns några till och jag saknar er också.

Tack för att ni finns i mitt liv. Tack för att ni tar hand om mig och mitt hjärta.
Tack för att ni tar bort mitt onda.

~~

Hahaha...detta blev ju ett fjortisinlägg :P Kursiv text, fet text, låttexter, känslor, saknad, tack och hjärta.
Jaa. Men ibland får det lov att vara så. Eller hur?

Puss på er!



så jävla fel.

Okeeej..nu är det blandade känslor. Jag är sur, arg, besviken..ledsen osv.

Vi har haft besök här idag av en vän(?).

Nu skulle jag ut o röka, ciggen var slut så jag gick till kylskåpet för att hämta ett av de två ciggpaketen som vi hade lagt i kylen. Men där låg bara ett paket?!

Varken jag eller Jonte har tagit det andra paketet för vi har rökt på de ciggen vi hade innan. Vi kollade noga igenom hela kylen o även på andra ställen i lägenheten. Men det ena paketet är borta.

Det måste väl då betyda att X som var här idag har tagit ett av paketen med sig innan X gick? Jag vill verkligen INTE tro det såklart. Vill ju inte att det ska vara så, att någon som man tror är ens vän sen flera år tillbaka snor från en. Men vart skulle det annars ha tagit vägen?

Det kan ju inte ha trollats bort bara sådär.

Jag ringde X nyss o frågade om h*n hade fått med sig ett ciggpaket härifrån av "misstag"..men såklart blev svaret nej.

Men ah..nu vet vi ju iaf vart vi har den här personen. X är ingen människa som är välkommen hit igen iaf..
Så jävla tråkigt att nåt sånt här händer bara. Ett ciggpaket är skitsamma, självklart är det ju själva saken som gör mig ledsen, att man gör absolut inte så mot sina vänner.

Fyfaan säger jag bara.

så jävla trött..

Igår var jag ju sur och irriterad, godiset o promenaden hjälpte väl lite på kvällen. Idag har jag blivit väckt flera gånger o vart så trött o därför somnat om igen.
Men jag bad J väcka mig vid klockan 14 så att jag skulle hinna fixa till mig innan hans päron skulle komma.

När han då väcker mig o jag ska äta så får jag veta att köttfärssåsen o spaghettin, från igår, som jag hade tänkt hela morgonen att jag ville äta när jag vaknade var alltså slut. Han hade ju vart vaken längre än mig o ätit upp det.
Det här är skittöntigt men jag blev så jävla sur för det. Klart att han också ska få äta, men jag tyckte att han kunde ha tänkt på att jag kanske också vill ha mat när jag vaknar o därför kanske hällt i mer matlagningsgrädde för att få det till o bli mer sås så att det skulle ha räckt till mig också.

Jag sa inte ett ord, tog fram min godispåse o satte mig vid datorn o kollade på webb-tv tills jag hade slutat sura.

Vilken jävla tönt jag är.........men jag tror fan att det beror på att mensen e på väg. Fan..jag brukar inte vara sånhär ju..

..

Sen kom J's föräldrar o syster, då var jag gladare, vi hämtade mat från pizzerian o efter att vi ätit så drack vi thé o tjötade en stund innan dom åkte hem.

Sen kom Nicke hit o han är här nu o umgås med oss.. jag blev sur igen för en stund sen... av någon töntig anledning såklart. Men Nicke gav mig lite cider som jag klunkade i mig o nu känns det bättre. Men jag är så jävla trött på de här humörssvängningarna. Det är ju Jonte som jag blir sur på hela tiden så han får lida...... :(

Aja..det har hänt massor med saker de senaste som kan ligga till grund för allt också.

trött.

Älsklingen väckte mig tidigt förut o frågade om vi kunde förflytta oss från sovrummet till vardagsrummet. Vi har morgonsol direkt in i sovrummet så det kan bli räääätt varmt där. Så då flyttade vi oss in på en madrass i vardagsrummet o sov vidare.
Nu väckte han mig igen och jag är riktigt trött. Han ska iväg en sväng, men jag tror att jag ska lägga mig en sväng till :P

Hela hans godispåse tog slut igår och jag har kvar massor av min så jag kanske får gömma min om inte han ska äta upp den :P Nädå, han får äta ur den såklart om han vill :)

När jag väl har orkat mig upp nästa gång så blir det lite plock här hemma för J's päron kommer idag, kanske syster + pojkvän också. J städade rätt ordentligt igår så det är skönt att slippa det idag, nu är det som sagt bara småplock kvar.

När dom kommer så ska vi alla beställa pizza som dom bjuder på. Mumma! Jag har inte bestämt mig än om jag vill ha en pizza eller en sallad.

Så skulle vi höras lite med Anders idag också o kanske ses. Ja, vi får se vart det bär av alltihop. Men jag tror att denna dag kan bli ganska bra iaf, mitt dåliga humör är borta känns det som :)

Vad ska ni hitta på idag?

veckan och dagen som har varit.

Den här veckan har faktiskt varit väldigt bra. Jag bara älskar när solen och våren kommer. Jag kan äntligen krypa ut ur mitt ide och jag känner mig mycket piggare o gladare <3

Vi har umgåtts en del med Marcus, mest bara softat. Vi har gjort lite andra saker också, men det ska jag skriva om i ett annat inlägg. Som sagt, jag vill dela upp inläggen. :P

Igår sov Marcus över här då vi alla tre kollade på film o blev så trötta efter den. Idag så har jag faktiskt varit på lite dåligt humör och känt mig rätt irriterad.
Mycket har nog berott på trötthet o sen kom jag på att jag ska ha mens om några dagar, kan det kanske ha nåt med saken att göra?
Både jag och min pojkvän är eniga om att jag inte brukar ha några pms-besvär eller nåt sånt, typ att jag blir extra sur en period i månaden, inget som har varit märkbart för nån av oss iaf. Han är nog rätt tacksam för det. :P

Men när jag förut låg i soffan och tyckte lite synd om mig själv så frågade jag J om han ville gå ut på promenad med mig. Jag ville gå till video- och godisbutiken som ligger på andra sidan gatan. Den butiken är livsfarlig att gå in i för dom har ca 300 olika godissorter och det har hänt flera gånger att jag har gått därifrån med 100-kronorspåsar. Trots att jag bara ska ta lite av de sorterna jag vill ha så fylls påsen upp ganska snabbt eftersom att det finns så många sorter som jag vill ha :P

Idag bestämde vi oss för att ta varsin påse och även tävla om vems påse som skulle komma att väga minst. Jag vann med en skillnad på 0.008 kg, eller 8 gram om man hellre vill säga så. :D
En vinst som jag verkligen inte hade förväntat mig, men det kändes bra eftersom att jag är den tjockaste av oss två. Jag är seriös.

Sen gick vi vidare till Maxi där Jonte i förbutiken hämtade ut sitt nya VISA-kort och jag sprang in o köpte äppeljuice och LOKA päron mineralvatten.

Vi har softat ensamma hela kvällen framför tv:n och även framför lite webb-tv. Vi har sett på "Så ska det låta", ett program som jag faktiskt gillar om jag inte har nåt bättre för mig klockan åtta en fredagskväll :) Vi såg även på "Grannfejden" och det är ett väldigt komiskt och knäppt program som man kan fördriva sin tid med o förundras över hur tokiga en del människor faktiskt är. Jag undrar hur vissa kan med att bete sig så i tv bara. :S

Nu är det time for bed för det är en dag imorgon också. Sov gott!

att handla ekonomiskt.

I veckan har vi haft tur när vi har handlat mat. Det började med att när jag var nere på Willy:s så fann jag en nötstek på 1,1 kg för halva priset eftersom att det var kort datum på. Hur bra är inte det? Köp, ta hem, dela upp och frys in direkt.

Senare under veckan så kikade vi ner i vår affär o där brukar dom ha en korg med "halva priset-varor" med kort datum. När vi kikade i korgen så hittade vi billiga grytbitar av nötkött, skinkschnitzlar och även ett par billiga o tjocka skivor oxfiléer. Vi slog ju till direkt såklart när det var så billigt!

Varken jag eller J kunde minnas om vi nångång hade ätit oxfilé så det kändes extra kul att få sånt lyxigt kött till middag. Jag stekte upp skivorna med lite tärnad potatis, tillbehören bestod av gräddsås, ljuvlig potatissallad och grönsaker. Till efterrätt så åt vi en färsk mango. Så himla gott, härligt, ljuvligt och lyxigt kändes det! :)
Proffs som jag är ibland så lyckades jag steka oxfiléen perfekt, inte blodig men jag tog den precis i rätt tid så att den inte hann bli torr. Min kryddning var också väldigt lätt då vi inte ville överkrydda köttet o gå miste om smaken.
En underbar måltid tillsammans med min älskling med andra ord <3

Angående billigt kött i veckan så fick vi faktiskt en nitlott en av gångerna. I den här korgen nere i vår affär så hittade vi en av dagarna en lammstek på ca 1 kg som var märkt med halva priset. När vi undersökte biten så såg vi att bäst före-datumet hade redan passerat med en dag. Jag gav det en chansning o frågade kassörskan om vi då kunde få biten för ytterligare halva priset, alltså 75% rabatt istället för 50%. Eftersom att köttet redan hade gått ut så antog jag att dom egentligen inte fick sälja det..men jag har ingen aning om vad som gäller. Vet ni om affärer får sälja saker som redan har passerat sitt bäst före-datum?
I vilket fall som helst så sa hon nej och att så hade dom aldrig gjort innan så det gick inte.
Jag sa till Jonte att "ja, lycka till för dom att få sålt den gamla biten isf..?"
Vi köpte den iaf inte eftersom att hon vägrade ge mer rabatt trots att den hade passerat sitt datum. Jag hoppas att dom förlorade på det nu, HA! :D

Men visst är det kul när man kan hitta så bra fynd? När vi i vanliga fall inte har råd att köpa så jättemycket kött som det är just nu med vår ekonomi. Nu har vi frysen full av godsaker :P

låser ni eran dörr jämt?

Vi brukar i princip alltid låsa vår ytterdörr, även fast vi är hemma. Jag vet inte exakt varför, jag menar, hur ofta kommer någon okänd o öppnar ens ytterdörr o bara kliver på? Men ändå det känns bäst att ha dörren låst.

Nyss hände en grej som visar på att vi bör fortsätta med låst dörr.

Jag hör att någon försöker öppna dörren. Jag tror då att det är en kompis som vi sitter o väntar på, han gick för en stund sen och eftersom att han ska komma tillbaka snart så är det ingen av oss som har orkat bry sig om att resa sig o gå till dörren för att låsa. Det blir ju enklast att han bara kan ta sig in av sig självt när han kommer snart igen.

Men det var inte han, utan när jag vänder huvudet mot hallen så står en liten pojk där, kanske 4 år gammal och ser ganska rädd/förvånad ut. Strax bakom honom kommer en tjej som kanske var ett par år äldre o drar tag i honom. Innan jag ens hinner säga något eller resa mig upp ifrån datastolen så stänger dom igen dörren. Efter det gick jag o låste. :P

Stackars små barn, de kanske blir vettskrämda när de öppnar vad de tror är sin egen dörr o så sitter där en helt okänd människa och allt ser annorlunda ut?! :P

Detta påminner mig om en sak som hände för kanske ett år sedan.

Det kom en liten tjej hit och öppnade vår dörr (tror jag, eller om hon plingade på, minns inte). Hon var väl runt 4-6 år kanske. Jag minns inte riktigt om hon kanske frågade efter sin pappa eller sa nåt om att han inte var hemma, men hon ville iaf komma in för att hon var kissnödig.
Jag blev helt paff och såklart förvirrad. Jag ville ju inte ha in henne, men samtidigt så känns det lite taskigt att säga nej till en så ung flicka som kanske inte hinner hålla sig tills hon kommer till en annan toalett. Så jag lät henne låna vår toa och satt och önskade innerligt att hon INTE skulle ropa på mig när hon var klar, för att be om hjälp med torkning.
Min önskan uppfylldes och hon klarade av bestyren själv. Sen gick hon.

DOCK, så tvättade hon inte händerna efter sig och hon spolade inte heller i toan. Sen tar hon med sina sandlådeleks- och kisssmutsiga händer o öppnar vår ytterdörr när hon ska gå!

Ja, jag vet. Jag lider av bacillskräck, ibland väldigt mycket och ibland mindre.

Jag var iaf tvungen att spola och göra rent toastolen och även torka handtaget på ytterdörren efter den underliga händelsen. :P

Har ni fått oväntat besök någon gång på ett liknande sätt?

lite update och lite lukta gott.

Den senaste tiden så har det hänt mycket saker, saker som jag skriver om i ett annat inlägg eftersom att jag ska försöka att inte skriva så lååånga inlägg jämt :P

I detta inlägg tänkte jag berätta lite allmänt bara om vad vi har haft för oss den senaste tiden.

Jag & Jonte har varit ganska mycket själva och tagit hand om varandra och vårat förhållande. Det har varit skönt men vi har umgåtts litegrann med några vänner också.

Berättade jag att vi på påskdagen var hemma hos farmor och åt den årliga påskmiddagen med släktingar? Det var riktigt mysigt att vara där, speciellt att få träffa farmor igen. Trots att vi bara bor kanske 3 mil ifrån varann så ses vi ungefär tre gånger om året. Vid påsken, hennes födelsedag i augusti och på julen. Lite trist, men men.

~~

När jag fyllde år i mars så hade vi inte råd med att J skulle köpa någon födelsedagspresent till mig, däremot så lånade han ju lite pengar av en kompis så att vi kunde gå ut o äta o gå på bio den dagen så att jag fick en härlig dag iaf.
Men så när han fick pengar den här månaden o vi inte hade riktigt lika mycket skulder att betala tillbaka så bestämde han sig för att nu skulle jag få en present.

Han visste att jag önskade mig en ny parfym då alla mina andra var slut. Så vi gick in på Kicks och när vi hade sniffat på några stycken så fick vi hjälp av en som jobbade där. Jag brukar alltid tacka nej när dom frågar om man behöver hjälp, men just den dagen var jag glad och oblyg och behövde faktiskt lite hjälp.
Efter ytterligare lite sniffande så bestämde jag mig för en parfym som jag har suktat lite efter ända sedan den kom ut. Jag gillar fräscha och lätta dofter och tycker att den här stämmer in rätt bra på mina kriterier.

Det blev "Donna Karan New York (DKNY) - Be Delicious" alltså det "gröna äpplet".
Tjejen som hjälpte oss lockade med att om vi köpte den stora för 475:- (50ml) så skulle vi få med vissa saker på köpet.

Det som följde med var

* 50 ml Body Lotion i samma doft
* 50 ml Shower Gel i samma doft
* 4 ml Lip Gloss i samma doft
* 7 ml Eau de Parfum av det "röda äpplet" i samma serie. (Red Delicious)


parfymerna


Jag är superglad nu för dom luktar sååå gott! När parfymen tar slut så kan man ju använda bodylotionen o showergelen som lite lukta gott =) + att jag har ju den lilla röda parfymen också, som nog räcker längre än vad man tror.
Jonte tyckte först att det var lite dyrt då han hade tänkt sig något i 2-300 kronors-klassen, men jag övertygade honom om att det var ett bra pris nu speciellt när vi hade fått med så mycket extra på köpet :P
Då blev han nöjd för att jag var så glad.

Skönt att slippa lukta skit =) Någon som har nån åsikt om denna parfym? Berätta gärna vad ni tycker, både bra och dåligt :P

Mat nu.

krångeldag!

Jag sov inte alls mycket förra natten men den här natten däremot sov jag underbart skönt. Jag älskar att sova. Men vid 12-tiden så kände jag att det var dags att kliva upp o få i sig lite frukost.

Jag bad älsket hämta posten och dels så har han fått sitt nya VISA-kort. När vi skulle betala i affären för några dagar sedan så funkade det inte, vilket alltid är rätt pinsamt. Så vi fick lägga undan maten o springa upp o hämta mitt kort istället.

Vi hade även fått en liten hälsning och lite pengar ifrån hans fina moster som tänkte på oss. :)

O så hade resultaten från högskoleprovet kommit. Älsklingen hamnade väl ungefär där vi hade gissat på. Han fick högre resultat än mig. Jag hade väl inte gissat så mycket, men hamnade väl runtomkring där jag hade gissat.
Dock så stod det att jag hade X antal rätta svar. När jag rättade mina svar direkt efter provet så kom jag fram till ett annat resultat, en poäng mer än vad som stod i deras papper nu.
Så jag blev väldigt förvirrad och satte mig därför en gång till o rättade igenom allt. Jag hade rättat rätt redan första gången så då började jag räkna mina rätta svar för jag kunde ju faktiskt ha räknat fel. Jag räknade tre eller fyra gånger för att vara så säker som möjligt och jag kom alltid fram till samma resultat; att mitt resultat var det rätta och inte deras.

En poäng kan tyckas vara betydelselöst, men inte i mitt fall, för att är det så att jag har det här extra rättet så betyder det att jag halkar upp ett steg i normeringstabellen. T.ex. att jag går från att ha 1.4 till att få 1.5 istället. (observera att det där inte är mitt riktiga resultat).
Jag kommer inte att skriva ut här i bloggen vad jag fick för resultat för att jag tycker att det är privat, eller så är det för att jag skäms, jag har ganska höga krav på mig själv.
Jag berättar bara resultatet för vissa människor, antingen av mig självt eller för att dom frågar mig. :P

Iaf, det stod i papprena att om jag hittade något som inte stämde efter min egen kontroll så skulle jag skicka in en skriftlig anmälan. Så nu har jag kluddat ner ett brev till dom och nu väntar det bara på att postas.

~~

Efter detta så loggade jag in på studera.nu för att se om det har hänt något med mina ansökningar till högskolan. Då kikade jag efter för att se så att mina meriter fanns inlagda. (Dvs mina inskickade betyg & intyg ifrån folkhögskolan). Men det fanns inget där! Då blev jag genast orolig såklart.
Saken är den att jag tror att jag berättade för er att jag satt sista dagen o skickade in anmälningarna till högskolan och det är ju typiskt mig att alltid vara ute i sista stund. Iaf så såg jag då på sidan att betyg o andra meriter m.m. skulle vara inskickade dit senast då också. Det var ju något som jag inte visste innan så det enda jag kunde göra var att direkt nästa morgon skicka in mina papper.
Så nu blev jag nervös att bara för att dom kom in försent o inte finns registrerade på mitt konto där så kanske jag missar någon utbildning pga det. Så jag fick slänga iväg ett mail till dom för att förklara vad som hade hänt och nu väntar jag på svar o hoppas på det bästa.

Så till rubriken - varför ska allt krångla för mig idag? :P
Jaja, nu har jag iaf styrt upp dessa saker på det sätt som jag kan hittills så får vi se vart det bär av. :)

?

undrar bara varför bloggar får för sig att leka cp ibland?

gör som jag vill.

alkisfamilj..massa besvikelse.

Det här inlägget ska handla om att jag var väldigt arg, ledsen och besviken för ett tag sedan. Känner fortfarande besvikelse.


Min lillasyster Nellie, 4½ år gammal, bor ju i Piteå. Hennes mor strider för att..ja..för att få ha hela vårdnaden eller nåt. Dumt av henne iaf, då vi alla vill träffa Nellie och så vet jag att om båda föräldrarna är bra föräldrar så mår barnet nog bäst av att få växa upp med båda sina päron, kanske inte tillsammans men att träffa både mamma och pappa ofta och även sina syskon.

Usch. Jag är så orolig att Nellie ska få "men" senare i livet pga att hon inte har fått träffa en stor del av sin familj så ofta. :/
Isf är det mycket hennes mors fel.

Iaf, i vårdnadstvisten bestämdes det att vår pappa ska få ha umgänge med Nellie första helgen varannan månad och så skall det senare utökas osv.

Det här umgänget måste alltså ske uppe i Piteå, han får inte ta med henne hem. Eller får o får vet jag egentligen inte, men man hinner inte resa upp och ner så mycket dit och hem på bara fre-sön.
Han har hittat ett bra vandrarhem i Luleå som är ganska bra ekonomiskt sett också. Luleå och Piteå ligger ju inte jättelångt ifrån varandra.

Detta betyder alltså att varannan månad så måste pappa, helt av egen ekonomi och utan någon ekonimisk hjälp, betala resa till och från Luleå. Hittills har han åkt bil några gånger och tåg nångång. Billigast är att åka tåg om han reser utan resten av familjen (och ser till att bokar biljetter i god tid), det negativa med tåg är att det tar längre tid än bil och sen när man väl är i Luleå så minskar möjligheterna till att göra vissa aktiviteter pga att man då är bunden till att gå eller åka buss, alternativt betala dyr taxi.
Resan kostar alltså väldigt mycket pengar, lägg till betalning för en helg på vandrarhem också. Så ska man ha mat också och om man inte bara vill sitta på vandrarhemmet så kanske det kostar lite beroende på vad man väljer för aktiviteter.
Notan slutar alltså på en hög summa, hur man än vrider och vänder på det.
Nellies mor skulle aldrig i livet på något sätt hjälpa till med någon kostnad.

Så får man ju tänka på hur pappas hemförhållanden ser ut. Hans sambo är arbetslös och mig veterligen så har hon nog ingen hög inkomst/ersättning av något slag. Dvs att pappas lön ska täcka i princip allt. De har tre hemmaboende barn på 17, 15½ och 1 år gamla. De bor i radhus, 5 rok, hyra vet jag inte. Dock vet jag att elen inte ingår i hyran och i december månad -08 så fick dom en sluträkning på elen på ca 20.000:-. I februari månad låg den ordinarie elräkningen på 7.000:-.
Jag vet inte hur ofta deras elräkningar kommer, men det är ju sjuka summor. Mycket pga detta så letar de efter annat boende.

Jag har full förståelse för att det då kan vara svårt att få ihop till Luleåresan o allt dess innehåll varannan månad. Nu ska jag berätta varför jag har varit och är upprörd.

Det var tal om att pappa skulle resa upp över nyår för att få ha umgänge med Nellie. Dock så var det något som strulade då för hans del så han frågade Nellies mor om han kunde få komma veckan därpå, men hon tvärvägrade att låta honom byta. Hon vägrar eftersom att hon kan göra det då det finns en dom på exakt när han har RÄTT till umgänge. Något extra umgänge tänker inte hon ge honom.

Hursom, det blev alltså inget nyårsumgänge då. Nästa tid för umgänge var första helgen i februari månad. Då åkte han inte eftersom att han fick den där elräkningen på 7.000:-. Han kunde alltså inte åka pga ekonomiska förhinder.
Istället pratade han om att kanske åka upp i mars månad, men jag sa till honom att hon kommer aldrig låta honom få träffa Nellie då, inte förräns nästa umgängestid.

Följande umgänge skulle alltså vara nu i början av april. Då kunde han inte heller åka pga ekonomin. Han hade precis bytt jobb, hans gamla chef var arg och hade inte betalt ut hela hans lön. (Denna sak har nu lett till att advokater har kopplats in m.m. så vi får se hur det går med den lönen).
Här kommer det viktiga; min bror hade precis fått pengar då så han erbjöd sig att låna ut pengar till pappa för att han skulle kunna åka upp. För Nellies skull.
Pappa skulle fundera på saken. Jag frågade honom flera gånger under veckan innan hur han skulle göra och han sa hela tiden att han inte visste än eller att han inte hade tid att prata med mig.

När tiden väl var inne så åkte han inte varpå jag såklart undrade varför. Han svarade mig att "det fattar du väl själv, jag har ju sagt att jag inte har några pengar". Jag påminde honom då om att min bror hade ju erbjudit sig att låna ut till resan, men pappa sa att ska han åka så ska han fan betala det själv, det ska inte min bror behöva göra.
Jag påpekade då att det ju faktiskt var ett LÅN det handlade om, vilket i sig betyder att min bror i längden skulle få tillbaka pengarna och därmed inte ha betalt för resan.

Han pratade om att åka i maj istället men hon kommer vägra låta honom träffa Nellie då också. Nästa gång det är rätt till umgänge är i juni. Jag blev arg på honom att han inte tog emot lånet.
För det betyder att han inte har varit där nu på de TRE senaste umgängestillfällena. O det kan ni väl själva räkna ut att Nellies mor kommer med stor säkerhet att använda det emot honom i vårdnadstvisten, vilket kan leda till att det kan dröja ännu längre tid innan han får chans att ta med Nellie ner hit för att hon ska få hälsa på under några veckor. Vet inte om det var tal om att det skulle vara i sommar eller till jul, men ändå. Det är ju en risk han tar. Och varför inte ta emot lånet för att hälsa på, för Nellies skull?!

Det som gör mig ÄNNU mer arg är att över påsken så skulle min bror komma hem o hälsa på. Han skulle då bo hos pappa. Meningen är ju att min bror skall vara helt nykter under dessa hemresor. Han hade väl druckit några öl med pappa under dagarna där, och några få öl skadar väl inte om det är under ordnade förhållanden.

Men på lördagskvällen så ringde pappa mig o frågade om vad jag tyckte om huruvida han kunde ta med min bror på krogen eller inte. Jag svarade att jag inte ansåg att det var en bra idé och att han får ta det på sitt fulla ansvar isf. Det var så att min bror ville gå ut o då hade pappa sagt att isf på villkoret att pappa följer med.

Efter en stund messade jag och skrev argument om varför han inte borde ta med honom på krogen. Om de nu bara skulle ta några öl så varför inte göra det hemma där han kan hålla koll på honom så han inte gör nåt dumt eller blir superfull o slösar bort alla pengar.

Ett par timmar senare ringer pappa o meddelar att dom satt på en uteservering i stan o att det var lugnt där o att dom bara drack lite.
Hm, först ringa o fråga mig vad jag anser om saken, sen ringa för att "rapportera" att allt går lugnt till. Hallå, är jag deras morsa nu också eller? Känns fan så.

Vid ett på natten ringer pappa, o han frågar om jag kan ringa efter min bror eftersom att han inte svarar på pappas samtal. Min bror hade druckit massa o dratt iväg. Han berättade också att min bror hade lånat ut en femhundring till honom.
Först frågar jag om han är dum i huvudet som kan ta emot o låna pengar till att SUPA, men inte gå med på att låna när det gällde att åka o hälsa på sin dotter däruppe. Hans försvar då var att "han hade fått pengarna tryckta upp i handen o han hade faktiskt alla pengarna kvar fortfarande". Han berättade även att min bror hade tagit ut ganska mycket pengar under kvällen.
Det andra jag sa var att det var HAN som tog med min bror ut på krogen, det är HANS JÄVLA ANSVAR! Varför ringer han då MIG o ber att jag ska ringa o ordna upp allting? Då sa han "men skit i det då för fan, hejdå!" *klick*
Idiot tänkte jag och var både arg och ledsen.
Ringde ändå upp min bror, han var aspackad men det var hög musik i bakgrunden så vi kunde ej prata.

Jag gick o la mig o sket it. Vaknar vid sjutiden nästa morgon o ser att jag har några missade samtal från pappa, ca halvfyra-fyra på natten, även ett inspelat meddelande på IQ-svar.
Där är han jättefull o talar om att han är världens kassaste pappa och att min bror hade blivit medtagen av polisen för att sova ruset av sig. Något som är ganska vanligt gällande min bror och det har ju även hänt både min mor och far.
FAN vad jag hatar deras jävla alkisbeteenden!

Dagen efter säger min bror att pappa skulle få låna pengarna på obestämd tid och betala tillbaks när han kände att han hade råd. Jag ansåg att han skulle ge tillbaks femhundringen på direkten eftersom att jag tycker att det är fel att ta emot pengar o supa upp dom när han inte kan ta emot till resan till sin dotter.
Min bror försvarade ju givetvis pappa i den saken. Vi var påväg till farmor på påskmiddag så jag ville inte ta upp saken med pappa där då jag inte ville förstöra stämningen. Jag var fåordig mot min far den dagen, det var knappt att jag hälsade.

Några dagar senare har pengagrejen ändrats..då är det helt plötsligt inte fråga om ett lån längre utan min bror säger då att han GAV pengarna till pappa eftersom att han i yngre år var med o körde sönder pappas oförsäkrade o svindyra BMW, så han kände sig lite skyldig till att betala något då o då iaf.
Men det där är ju bara en grej som han har kommit på nu i efterhand för att jag inte ska ha anledning till att sura, eftersom att han först sa till mig att pappa skulle få betala tillbaka när han kände att han kunde, utan press.

Jävla idioter! Jag vill inte prata med pappa. Han har på senare år börjat med något som han ägnade sig åt när jag var liten. Han har börjat supa mer o mer igen. Hur har han råd med det när han inte har råd att åka till min syster?
Om han vore ute mindre på krogen så kunde han ju spara pengarna till en resa till henne istället.

Och för en period sen så hade det INTE varit ok att min bror drack mer än en enstaka öl hemma hos pappa under sina permissioner, men nu helt plötsligt är det ok att supa på krogen osv? Det tror jag beror på att pappa själv har börjat supa mer igen.

Jag anser att min far är någon form av alkoholist, även min bror. Även min mamma. Nuförtiden påstår hon att hon inte dricker mer, vilket jag har svårt att kontrollera. Ibland när jag ringer så låter hon full, men det kan också bero på hennes sjukdom så jag vågar inte säga nåt till henne ifall att hon faktiskt inte har druckit något.

Min far iaf verkar värdesätta supandet och krogfestandet med sina många år yngre arbetskollegor mer än familjen och att vara hemma med dom.

Detta gör mig arg och ledsen. Besviken. Det är både det lilla barnet i mig och den stora Thess som känner såhär.
Ibland vill jag byta familj och det gör ont att jag känner så.

Nu har jag skrivit för långt igen..sorry. Ska lägga mig o sova bredvid min snarkande älskling nu.


mer mer..

Jag ska uppdatera er om lite fler saker, men just nu orkar jag inte skriva massa mer som ni säkert förstår :P

Jag menar, ni ska ju orka läsa det också ;)

3 fantastiska år <3



(tråkigt att vi inte har några nya fina bilder på oss tillsammans, skärpning på det!)



I söndags, den 19 april, så firade jag och Johannes att vi hade varit tillsammans i 3 år.


Det har varit tre år av lycka och glädje. Mycket skratt men även många tårar.
För att förhållandet ska hålla så måste man nära det med kärlek, energi och omtanke. Det lever inte av sig självt. Vi rår om varandra och visar lojalitet och hänsyn. Ärlighet är en extremt viktig krydda som inte får glömmas.

Jag kände intresse för honom sen första gång jag träffade honom, kanske att det var någon form av kärlek vid första ögonkastet. Vi blev snabbt tillsammans och vår förlovning kom tätt inpå. Ända sedan första dagen vi blev ihop så har vi bott tillsammans. Visst hade han kvar sin lägenhet i några månader, men vi var alltid med varandra.
Många höjde nog på sina ögonbryn och ansåg att vi gick för snabbt fram med förlovning och allt.
Men vi stod på oss, för det vi kände var något som vi inte hade känt innan, det vi kände var en obeskrivlig kärlek och lycka när vi fick vara med varandra.

Nu, tre år senare, så är vi fortfarande tillsammans och vårat förhållande är jättebra. Tji fick dom som inte trodde på oss som gick så snabbt fram. ;)

Vi utvecklas, mognas och växer tillsammans. Vi pratar ofta med varandra och jag tycker att det är jätteviktigt att prata med varandra på riktigt. Inte bara om vad vi har ägnat dagen åt, utan även om vår relation, våra känslor, tankar och planer för framtiden  m.m.

Det låter klyschigt, men jag har hört att klyschor ska vara sanna (?). Iaf, han är det bästa som har hänt mig i mitt liv. Han är den finaste människan som jag har mött och han, tillsammans med mig, gör mig lycklig och glad. Jag är säker på att jag aldrig skulle kunna få en finare pojkvän, bästa vän, sambo etc. än honom, jag vill inte ens undersöka saken för jag är så säker på att det är honom jag vill ha.

Jag känner att jag vill att mitt liv ska vara med honom, mina barn ska ha han som sin pappa och jag vill ha honom som min man. Jag älskar honom mest av allt för att han är den underbara människa som han är.

Det är så jag känner, och jag hoppas innerligt att jag alltid kommer att känna såhär.
Det bästa är att jag vet att han känner precis samma för mig och om mig och vårt förhållande, vi pratade nämligen om det senast igår och pratar ofta om det annars också. :)

Du är bäst Jonte! ♥


Med all min kärlek /Din Thess


~~~~~~


Vad heter ni? Therese & Johannes
Hur träffades ni? Genom en vän som jag hälsade på på ett ställe :P
Hur länge har ni varit tillsammans? 3 år i söndags <3
Är ni förlovade? Ja :)
Bor ni ihop? Självklart!
Har ni barn? Inte ännu.
Har båda körkort? Nej, ingen av oss.
Isåfall, vem kör bäst? Jonte har ju övningskört mest så det lär ju vara han :)
Kommer du ihåg er första kyss? Of course I do!
Vem sa "Jag älskar dig" först? Det var han som gjorde det.
Vem är äldst? Jonte.
Vem fyller först på året? Jag i mars och han är lite sen, i oktober :P
Vem är längst? Jonte.
Vem sjunger bäst? Helt klart Jonte!
Håller ni i handen på stan? Såklart!
Var nån av er oskuld när ni träffades? Nää.
Kände ni varann innan ni blev ihop? Vi hade ju precis träffats så litegrann kände vi väl varann. Vi blev tillsammans rätt snabbt.
Blev du kär vid första ögonkastet? Det var något som fanns där, ett intresse av kärlek.
Har ni någon speciell låt? Jaa, vi har väl några stycken. :)
Har ni stora framtidsplaner? Bl.a. så vill vi ju ha barn och gifta oss, jag hoppas att det en dag kan bli så :)
Har ni gråtit i varandras armar? Många gånger.
Har ni varit utomlands tillsammans? Nein. Not yet ;)
Vilket är ert bästa minne? När vi bestämde att vi var tillsammans, när vi första gången sa "jag älskar dig" till varandra, när han frågade om jag ville förlova mig med honom och självklart NÄR vi förlovade oss! :D
Vem lagar bäst mat? Jonte, helt klart där med :P Jag är nog för lat :)
Vad gör ni en vanlig vardagskväll? Myser och rår om varandra, ser tv och busar.
Ger ni alltid varandra en puss när ni ses? Ja om vi inte är sura på varann då :P
Blir du lätt svartsjuk? De händer ja.
Brukar ni bråka? De händer de me. :P
Ringer eller SMS:ar ni mest? Hmm...rätt lika. Men mest ringa tror jag. Jag gillar sms, men han pratar nog hellre än att skriva sms-noveller :P
Vad är hans/hennes finaste kroppsdel? Hela han är det finaste jag vet.
Brukar nån av er prata i sömnen? Nej, det händer nog nästan aldrig.
Brukar nån av er snarka? Det händer väl, men inget som gör att vi måste ha separata sovrum iaf :P

 

 


lite update.

Jag är ledsen att jag inte har uppdaterat någonting men det finns anledningar till det som jag ska berätta om i ett annat inlägg. Jag föredrar att dela upp mina inlägg lite då jag alltid lyckas skriva så långa ändå. :P

Jag fick iaf iväg mina ansökningar angående högskolestudier i tid, dock visste jag inte att betygen skulle vara inskickade senast sista ansökninsdatum då jag aldrig hade varit inloggad på sidan innan o sett den infon. Jag skickade in dom direkt på morgonen och hoppas på att det inte gör något att dom kom en dag försent. :S

Förra helgen var jättefin och trevlig. Fredagen var lugn hemma med min älskling och på lördagen så vet ni ju om att vi åkte ut till hans föräldrar. Där grillades det korv med några från hans släkt och det blev rätt tidigt i säng. Vi hade en jättefin kväll och det var kul att träffa alla. Jag gillar hans familj och släkt och jag vet att dom gillar mig också, det känns bra att vi allihopa kommer så bra överens o kan prata om saker o ha det trevligt. Allihopa där är jättesnälla, hjälpsamma, omtänksamma och generösa med bl.a. kärlek. :)


På söndagen så gick vi upp ganska tidigt för att hinna duscha o få i oss lite frukost innan J's farmor skulle komma. Jag gillar henne verkligen massor, lika mycket som min egen farmor ungefär. Hon är cool :P

Vi åt söndagsmiddag tillsammans och det var J's lillasyster Elin som hade bestämt mat eftersom att vi firade henne då hon hade fyllt 21 på fredagen. Av oss fick hon en "Arga lappen-bok" som jag tror att hon gillade. En kul grej sådär :)

Till efterrätt så blev det en jättegod polkagrisglass som Elin hade gjort själv =)

På eftermiddagen så var vi egentligen medbjudna till Jonte's kusinbarns kalas men min älskling mådde inte så bra så vi skippade det o åkte hem o rådde om varandra istället.

Det var om förra helgen det. Mer kommer i nästa inlägg... ;)

störningsmoment under förra helgen.

Jag hatar när människor lovar massa saker hela tiden och inte håller vad de har lovat. Jag trodde inte att man gjorde så mot sina vänner och jag tycker att det är en enorm brist på respekt. Såna människor kan bara draaaa ut ur mitt liv!

Händelse:

Förra fredagen så fick en vän låna pengar av oss som vi skulle få tillbaka senare på kvällen. När dagen börjar gå över till kväll så får jag ett mess: "Du jag e så full nu så jag klarar inte av att ta mig till Skövde ikväll, men jag kommer imorgon som senast.".
Fine by me. Jag meddelade honom att senast lördag klockan fyra så behövde han vara här med pengarna då vi skulle åka iväg vid den tiden.

Dagen efter ringer han o talar om att runt tre skulle han vara hos oss. Två minuter innan hans buss skulle gå så ringer han igen o säger att han missade bussen för att han fastnade... :|
Men han skulle ändå hinna möta oss i stan o kunna ta samma buss som oss tillbaka dit han skulle åka. Så långt var allt väl alltså.

Vi möttes i stan och han o hans vän var i drygaste skicket, överfulla o jävliga. Jag försökte hålla mig 5-10 meter framför dom med tanke på att det var så otroligt pinsamt när folk glodde, jag ville helst slippa förknippas med sånt pack.
Problemet var ju att de var högljudda och jobbiga, de var inte diskreta alls utan pratade högt om att "kolla vad jag baxade idag osv". Jag vill ju inte förknippas med människor som är såna och som bär omkring på en svart sopsäck full med vad jag förmodar var stöldgods.
Jag är iaf glad att jag slipper att ta ansvar för det där och för att jag kan välja bort såna människor ur mitt liv, speciellt i såna situationer.

De förstod inte att de skämde ut oss utan det var Jonte som var tvungen att be dom "back off" lite o då flyttade dom sig en bit ifrån o gav massa ursäkter för att de skämde ut oss.

Han som kom med alla dessa ursäkter ber ALLTID om ursäkt hela tiden, såfort man säger till honom om något. Men saken är den att hans ursäkter betyder ingenting, jag tror verkligen inte att dom gör det med tanke på att han säger förlåt jämt och ständigt när han gör nåt fel, men ändå så upprepar han sina fel hela tiden. Jag blir så trött på honom o hans jävla ursäkter.

Vi fick iaf våra pengar, men när han skulle ge dom så frågade han om han fick låna lite av dom igen, till nästa dag. Javisst, whatever. Vi skulle inte använda dom just den dagen iaf. Så han lovade att komma dagen därpå, alltså söndag.

Så kommer vi till söndagen då. På eftermiddagen så messade jag o frågade vilken tid vi skulle ses så att vi kunde få tbx dom, varpå han svarar att han var bara tvungen att göra några grejer först o sen skulle vi få dom senare. Ok, tänkte jag.

Jag & Jonte hade andra saker för oss under söndagen så jag tänkte inte så mycket på pengarna utan förväntade mig bara att få höra ifrån honom när han skulle komma med dom.
Sent på kvällen, nångång vid elva-tolvtiden får jag ett sms där han skriver att han gjort det o det o bla bla. Jag svarade att "Jaha vad skoj, men när hade du tänkt komma med pengarna som du lovade oss idag?"
Då ber han om ursäkt IGEN och menar på att det hade strulat sig osv, men att han skulle komma hit på måndagen med pengarna och för allt besvär så skulle vi få lite extra som kompensation.

Det blev lite tjaffs per sms mellan mig och honom då jag klagade på hans respektlösa beteende osv. Då menade han på att jag var den enda i hans umgängeskrets som störde mig på grejer som han gjorde. Citat: "Det är bara du som jag umgås med som tycker det [...]"
Det var faktiskt ganska skrattretande då jag VET att jag inte är den enda som stör mig på hans sätt, vilket jag också skrev till honom men att de andra får stå för vad de tycker själva, om de nu skulle våga det.

På måndagen så fick jag inte tag på honom under hela dagen och inte heller på resten av veckan. I förrgår fick jag veta varför och det är för att han har torskat och sitter inne nu igen. Ingenting som var oväntat faktiskt.
Lite störande på det med pengarna men det är inget som går att göra något åt nu, utan vi får ta det när han kommer ut. Men jag gissar på att han lär få sitta 1-2 år kanske.
Det är klart att jag tycker att det är tråkigt också, men han får skylla sig själv.

>zzzzzzzz<

Igår firade jag & Jonte våran 3-årsdag ♥

Jag är supertrött nu så jag ska ta en powernap eller lite till..så jag orkar tyvärr inte skriva något just nu. Vi är bortbjudna på film ikväll, men jag är osäker på om jag orkar. Vi får se när jag har sovit lite.

stressad

Jag vill egentligen skriva om massa grejer men jag hinner tyvärr inte just nu. Vi ska åka hem till mina svärföräldrar o grilla med lite släkt. Det blir övernattning där och imorgon är det två kalas. Först för J's syster och sen J's kusinbarn.

Vi kommer väl hem imorgon kväll.

Hoppas att ni har en bra helg!

högskoleansökningar...

GAH! Jag är ju självklart ute i sista minuten eftersom att jag har varit lat och ni vet ju att jag alltid skjuter upp allting. Dessutom så vet jag inte vad jag vill..vad ska jag söka? Hjälp mig!

Iaf, sista ansökningsdagen var idag, så nu under kvällen satte jag mig äntligen för att ta tag i saken. Men då börjar sidan att KRÅNGLA!
Jag fick panik och kände att världen hade gått under, jag skulle inte kunna få in mina ansökningar och därmed inte få börja på högskolan. Jag skulle alltså få gå hemma ett år till om jag inte får nåt jobb. PANIK! Jag måste ju ha inkomst!

Jag ringde min moster o frågade om sidan funkade hos henne, men icke. Efter att hon höll med mig om att det var väldigt idiotiskt av mig att vara ute i sista stund så berättade hon att det var samma sak med sidan förra året. Då hade hon ringt VHS dagen efter och allt hade löst sig ändå. Detta lugnade mig lite.

För en stund sen fick jag reda på att VHS utökar tiden med 12 timmar eftersom att sidan krånglar, så imorgon, senast 12.oo måste jag vara inne med ansökningarna. Skönt.

..

Snart dags att krypa ner i säng tror jag..jag är trött och har saker att greja imorgon. Ska vara i stan kl.12.

godnatt.

Det blev en lugn och mysig hemmakväll för mig och älsket igår, utan mer besök.

Jag ska berätta en sak för er..men just nu orkar jag inte. Jag är otroligt trött..psykiskt. Är sååå besviken på så många människor. Jag orkar inte ta något ansvar i era problem, orkar inte vara nån morsa. Lämna mig ifred.
Och folk med massa jävla skitsnack o så mycket dubbelmoral ÄCKLAR mig!

Varför pratar jag ens med alla de här människorna? En fråga som jag ställer till mig själv rätt ofta, o som jag faktiskt har rätt svårt att svara på..

Godnatt.

Tidigare inlägg Nyare inlägg