lördag.
Vart tog det fina vädret vägen? =)
Den senaste tiden har varit händelserik, skall försöka berätta för er vad som hänt i stora drag.
Skulle åkt på handledarutbildning med min far (ÄNTLIGEN!) för att sedan kunna börja övningsköra med honom, men samma dag ringer han o frågar om vi kanske kan flytta fram kursen för att han skulle åka o gratta sin arbetskollegas syster som tog studenten! Jag blev fruktansvärt arg och besviken, eftersom att jag hade väntat som fan på den här kursen + att han ens kan med att fråga en sån sak när han inte ens har firat MIN student, jag är hans jävla dotter. Sen ändrade han sig o sa att vi kunde gå på utbildningen men då var jag redan arg och ville inte träffa honom.
I maj månad fick jag mina sista pengar från csn, det var otroligt lite pengar och då jag ännu inte lyckats få ett jobb så måste ja tyvärr gå till soc o be om pengar. För 1½ år sedan ville jag vara snäll mot min pappa och lät han skriva över en av sina bilar på mig (kronofogden tar den av honom annars). Men ända sedan dess har det bara varit massa problem angående den bilen. Lögner, stulen, krockad, polisanmälningar m.m. MASSA shit, jag har fått sitta o snacka med både polis (som kom hem hit flera ggr o leta efter mig!) och försäkringsbolag. Allt för pappas skull, jag har inte fått ett jävla skit tillbaka.
Iaf..jag kan inte få pengar av soc om jag har en bil skriven på mig, så jag bad pappa redan tidigt detta året att han skulle fixa bort den från mitt namn. Men han sket i det. Så i maj kunde jag inte söka pengar. Vi har klarat oss, men har fått leva jävligt snålt.
Iaf, nu i juni så MÅSTE jag söka pengar eftersom att jag inte får ett öre nånstans ifrån. Så efter MYCKET problem hit o dit är äntligen pappret postat, pappret som gör att jag är fri ifrån bilen.
Vi ska till soc på tisdag o jag tror inte att den hinner avregistreras ifrån mig innan dess så jag får helt enkelt göra det som jag helst skulle velat slippa göra; berätta för soc om situationen. Orka.
Har en del saker kvar att fixa innan mötet där på tisdag, eftersom att soc kräver att man ska fixa så jävla mycket skit innan man kommer dit. Får fixa det sista på måndag.
Nog om det.
Var på basinformation på arbetsförmedlingen häromdagen, det gick bra och jag lyssnade uppmärksamt, jag vill ju faktiskt ha ett jobb. I tisdags så skulle jag ha fått ett möte med min handläggare där för första gången för att göra en handlingsplan, (något som jag f.ö. måste ha med mig till soc) men det blev inställt pga något förhinder hon hade. Ny tid är den 24 juni, innan dess har jag ingen handlingsplan och jag hoppas att soc godtar det.
Jag måste även enligt både soc och af söka massa jobb (och enligt mig själv), måste skriva upp alla jobb jag söker på en jävla lista. Så jag har sökt röven av mig och kladdat ner allt som jag minns att jag har sökt, lite svårt att minnas ända ifrån januari/februari, men jag har gjort så gott jag kunnat. De får helt enkelt godta det, jag är bara människa.
Vi firade varken vår 2-årsdag (som var för rätt längesen) eller min student på ett "riktigt" sätt och vi har inte unnat oss så jättemycket det senaste så häromdagen gjorde vi faktiskt det och köpte med oss kinamat hem. =) Gott!
Min kusin är skitgrym o tog körkort i veckan så vi fikade, det var hon som bjöd mig trots att jag borde ha bjudit henne som grattis, men hon insisterade, hon är insatt i min brist på inkomst. Jag älskar henne och är så stolt över henne!
Hon flyttar till Barcelona den första augusti och det känns tungt, saknar redan liksom. <3
Hon övningskörde knappt nånting privat utan gjorde allt på trafikskola. En intensivkurs är på 20 lektioner, jag tänkte ju ta en intensivkurs efter lite privat övningskörning. Men hon bokade in 20 lektioner, det kostade lika mycket som om hon hade tagit en intensivkurs, sedan fick hon boka in 4 till sen för hon ville öva mer på några saker. Hon gick till vägverket och klarade alla tester och uppkörningen. Jag funderar på att göra på samma sätt som hon.
Har nämligen en känsla av att min far inte kommer ha alltför mycket tid till att köra med mig, då han jobbar en del och när han inte gör det så vill han nog gärna ägna sig åt sitt, vara med familj osv. Låter det som en bra idé?
Igår tog min styvsyster studenten (vi är inte styvsyskon längre, men who cares, vi har växt upp med varann) så min andra styvsyster kom till Skövde o vi intog EuroBaguette, åt o tjötade. Hade inte träffat henne på över ett år så det var skitkul. Sen drog vi till Kavelbro o mötte upp Malin's (studenten) familj o stod o väntade på utspringarna, det började ösregna jag hängde en blomma om halsen, grattade och gav en kram, fick såklart delad uppmärksamhet. Följde inte med hem till henne för mat efteråt då jag inte skulle haft råd med bussen hem efteråt. Själva kortegen struntade alla i just för att det regnade, så jag fick skjuts hem direkt som tur var.
Igår kväll drog vi hem till en kompis, satt där o hade det trevligt. Idag är det grått ute, för tillfället har jag lite ont i magen och är rätt uttråkad, har inte en aning om vad som händer, men vill se film ikväll. Är trött.
Sådär......
Jag fick det svaret jag hade väntat på. Vi fortsätter.
.....jag blev glad.
You´re my everything baby.
Den senaste tiden har varit händelserik, skall försöka berätta för er vad som hänt i stora drag.
Skulle åkt på handledarutbildning med min far (ÄNTLIGEN!) för att sedan kunna börja övningsköra med honom, men samma dag ringer han o frågar om vi kanske kan flytta fram kursen för att han skulle åka o gratta sin arbetskollegas syster som tog studenten! Jag blev fruktansvärt arg och besviken, eftersom att jag hade väntat som fan på den här kursen + att han ens kan med att fråga en sån sak när han inte ens har firat MIN student, jag är hans jävla dotter. Sen ändrade han sig o sa att vi kunde gå på utbildningen men då var jag redan arg och ville inte träffa honom.
I maj månad fick jag mina sista pengar från csn, det var otroligt lite pengar och då jag ännu inte lyckats få ett jobb så måste ja tyvärr gå till soc o be om pengar. För 1½ år sedan ville jag vara snäll mot min pappa och lät han skriva över en av sina bilar på mig (kronofogden tar den av honom annars). Men ända sedan dess har det bara varit massa problem angående den bilen. Lögner, stulen, krockad, polisanmälningar m.m. MASSA shit, jag har fått sitta o snacka med både polis (som kom hem hit flera ggr o leta efter mig!) och försäkringsbolag. Allt för pappas skull, jag har inte fått ett jävla skit tillbaka.
Iaf..jag kan inte få pengar av soc om jag har en bil skriven på mig, så jag bad pappa redan tidigt detta året att han skulle fixa bort den från mitt namn. Men han sket i det. Så i maj kunde jag inte söka pengar. Vi har klarat oss, men har fått leva jävligt snålt.
Iaf, nu i juni så MÅSTE jag söka pengar eftersom att jag inte får ett öre nånstans ifrån. Så efter MYCKET problem hit o dit är äntligen pappret postat, pappret som gör att jag är fri ifrån bilen.
Vi ska till soc på tisdag o jag tror inte att den hinner avregistreras ifrån mig innan dess så jag får helt enkelt göra det som jag helst skulle velat slippa göra; berätta för soc om situationen. Orka.
Har en del saker kvar att fixa innan mötet där på tisdag, eftersom att soc kräver att man ska fixa så jävla mycket skit innan man kommer dit. Får fixa det sista på måndag.
Nog om det.
Var på basinformation på arbetsförmedlingen häromdagen, det gick bra och jag lyssnade uppmärksamt, jag vill ju faktiskt ha ett jobb. I tisdags så skulle jag ha fått ett möte med min handläggare där för första gången för att göra en handlingsplan, (något som jag f.ö. måste ha med mig till soc) men det blev inställt pga något förhinder hon hade. Ny tid är den 24 juni, innan dess har jag ingen handlingsplan och jag hoppas att soc godtar det.
Jag måste även enligt både soc och af söka massa jobb (och enligt mig själv), måste skriva upp alla jobb jag söker på en jävla lista. Så jag har sökt röven av mig och kladdat ner allt som jag minns att jag har sökt, lite svårt att minnas ända ifrån januari/februari, men jag har gjort så gott jag kunnat. De får helt enkelt godta det, jag är bara människa.
Vi firade varken vår 2-årsdag (som var för rätt längesen) eller min student på ett "riktigt" sätt och vi har inte unnat oss så jättemycket det senaste så häromdagen gjorde vi faktiskt det och köpte med oss kinamat hem. =) Gott!
Min kusin är skitgrym o tog körkort i veckan så vi fikade, det var hon som bjöd mig trots att jag borde ha bjudit henne som grattis, men hon insisterade, hon är insatt i min brist på inkomst. Jag älskar henne och är så stolt över henne!
Hon flyttar till Barcelona den första augusti och det känns tungt, saknar redan liksom. <3
Hon övningskörde knappt nånting privat utan gjorde allt på trafikskola. En intensivkurs är på 20 lektioner, jag tänkte ju ta en intensivkurs efter lite privat övningskörning. Men hon bokade in 20 lektioner, det kostade lika mycket som om hon hade tagit en intensivkurs, sedan fick hon boka in 4 till sen för hon ville öva mer på några saker. Hon gick till vägverket och klarade alla tester och uppkörningen. Jag funderar på att göra på samma sätt som hon.
Har nämligen en känsla av att min far inte kommer ha alltför mycket tid till att köra med mig, då han jobbar en del och när han inte gör det så vill han nog gärna ägna sig åt sitt, vara med familj osv. Låter det som en bra idé?
Igår tog min styvsyster studenten (vi är inte styvsyskon längre, men who cares, vi har växt upp med varann) så min andra styvsyster kom till Skövde o vi intog EuroBaguette, åt o tjötade. Hade inte träffat henne på över ett år så det var skitkul. Sen drog vi till Kavelbro o mötte upp Malin's (studenten) familj o stod o väntade på utspringarna, det började ösregna jag hängde en blomma om halsen, grattade och gav en kram, fick såklart delad uppmärksamhet. Följde inte med hem till henne för mat efteråt då jag inte skulle haft råd med bussen hem efteråt. Själva kortegen struntade alla i just för att det regnade, så jag fick skjuts hem direkt som tur var.
Igår kväll drog vi hem till en kompis, satt där o hade det trevligt. Idag är det grått ute, för tillfället har jag lite ont i magen och är rätt uttråkad, har inte en aning om vad som händer, men vill se film ikväll. Är trött.
Sådär......
Jag fick det svaret jag hade väntat på. Vi fortsätter.
.....jag blev glad.
You´re my everything baby.
Kommentarer
Trackback