provsvaren.
Nu ska ni alltså få veta vad läkaren sa idag. Vi hade ju förberett oss på att han kanske skulle få läggas in igen för eventuell behandling.
Men provsvaren såg bra ut. Det var en inflammation i hjärnan, orsaken till inflammationen gick inte riktigt att säga men det var tydligen inget farligt eller allvarligt. Eftersom att hans symptom har försvunnit så har förmodligen inflammationen lagt sig lite och det är ingenting som behöver behandlas.
Han kan nu leva precis som vanligt igen utan oro och det är bara att hoppas på att hans huvudvärk lugnar ner sig, men det verkar som att den gör det.
Skulle hans symptom komma tillbaka eller att huvudvärken vägrar släppa så ska vi ju självklart ringa sjukhuset igen, men annars är det bara att leva på o ta dagen som den kommer :)
Om ett halvår så ska han in till sjukhuset igen för att göra en ny magnetröntgen av hjärnan och lämna nya prover, nytt ryggmärgsvätskeprov o sånt där. Mest för att se så att inflammationen är borta o sådär. Måste ju följa upp grejen liksom :P
Men det känns så JÄVLA SKÖNT att äntligen ha fått svaren och att det inte var nåt allvarligt..att det inte var en tumör eller så t.ex.
Det var ju en del likadana symptom som min mor hade när hon fick reda på att hon hade MS (Multipel Skleros), så jag var ganska nojjig över att det kunde vara det på honom också.
Men en stor sten har nu lyfts bort ifrån mina axlar. Så skönt att min älskling mår bra. Han sa förut idag att han tycker att jag har varit mer orolig än vad han har varit.
Något som har hjälpt mig mycket igenom denna grej är att han hela tiden har varit så jävla stark. Han har hela tiden sagt att vad det än är för något så accepterar han det, för han kan ändå inte göra nåt åt saken, utan han kommer att få leva med vad det nu skulle vara. Det har stärkt mig i hela grejen och tagit bort min oro en aning.
Men jag har varit så rädd att jag ska förlora honom.. :/
Tack älskling, för din styrka och att du har varit positiv hela tiden. Du har hjälpt mig massor, när det egentligen borde vara jag som skulle hjälpa dig.
Men, jag har faktiskt hjälpt honom med allt jag har kunnat och jag vet att det har betytt otroligt mycket för honom.
Iochmed denna händelse så har han fått en liten annan syn på livet. Han uppskattar livet mer nu, det verkar så och det är vad han säger att han känner.
Det glädjer mig.
Jag älskar dig Jonte! ♥
Men provsvaren såg bra ut. Det var en inflammation i hjärnan, orsaken till inflammationen gick inte riktigt att säga men det var tydligen inget farligt eller allvarligt. Eftersom att hans symptom har försvunnit så har förmodligen inflammationen lagt sig lite och det är ingenting som behöver behandlas.
Han kan nu leva precis som vanligt igen utan oro och det är bara att hoppas på att hans huvudvärk lugnar ner sig, men det verkar som att den gör det.
Skulle hans symptom komma tillbaka eller att huvudvärken vägrar släppa så ska vi ju självklart ringa sjukhuset igen, men annars är det bara att leva på o ta dagen som den kommer :)
Om ett halvår så ska han in till sjukhuset igen för att göra en ny magnetröntgen av hjärnan och lämna nya prover, nytt ryggmärgsvätskeprov o sånt där. Mest för att se så att inflammationen är borta o sådär. Måste ju följa upp grejen liksom :P
Men det känns så JÄVLA SKÖNT att äntligen ha fått svaren och att det inte var nåt allvarligt..att det inte var en tumör eller så t.ex.
Det var ju en del likadana symptom som min mor hade när hon fick reda på att hon hade MS (Multipel Skleros), så jag var ganska nojjig över att det kunde vara det på honom också.
Men en stor sten har nu lyfts bort ifrån mina axlar. Så skönt att min älskling mår bra. Han sa förut idag att han tycker att jag har varit mer orolig än vad han har varit.
Något som har hjälpt mig mycket igenom denna grej är att han hela tiden har varit så jävla stark. Han har hela tiden sagt att vad det än är för något så accepterar han det, för han kan ändå inte göra nåt åt saken, utan han kommer att få leva med vad det nu skulle vara. Det har stärkt mig i hela grejen och tagit bort min oro en aning.
Men jag har varit så rädd att jag ska förlora honom.. :/
Tack älskling, för din styrka och att du har varit positiv hela tiden. Du har hjälpt mig massor, när det egentligen borde vara jag som skulle hjälpa dig.
Men, jag har faktiskt hjälpt honom med allt jag har kunnat och jag vet att det har betytt otroligt mycket för honom.
Iochmed denna händelse så har han fått en liten annan syn på livet. Han uppskattar livet mer nu, det verkar så och det är vad han säger att han känner.
Det glädjer mig.
Jag älskar dig Jonte! ♥
Kommentarer
Trackback